Ja förändringarnas tid, eller vad det nu är. Isabel är sig inte lik. Gnällig som tusan, inte lätt att roa och sover dåligt på natten. Jag är så sliten. Måste få sova! Funderar på att skicka iväg ungen en vecka :) nej då, men inte hjälpte det att vi var 2 i helgen heller, hon är vaken till och från hela natten, som tur är så går Jocke upp med henne tidigt på morgonen, så jag får sova ett par timmar.. men det hjälper ej. Alldeles för få timmar ändå. Suck. I natt ville hon vara vaken från 2.45. Jag försökte allt. Sedan sov hon typ 20 min åt gången till kl 7. Snacka om att man är paj idag!
Men jag hade en "egen dag" i lördags. Var på stan och åt lunch och shoppade med Jessica, medan Isabel hängde med pappa och hans polare. Gick väldigt bra. Skönt att få vara lite "Linn" och längta efter sötnosen.
Just nu sover hon och jag ska nog gå och vila lite innan Jocke kommer. Man vet aldrig hur natten ser ut. Ni som har tips om detta, please! Imorn är hon 11 veckor.
3 kommentarer:
Det är väl nån slags ny utvecklingsperiod som börjar nu (12 veckor enligt boken du tipsade om förut men Ed började krångla mer med sömnen när han var 11 veckor också...fast det känns som det blivit ännu värre den senaste veckan och nu är han 13...). Jag tycker annars snarare att det blir bättre de dagar han sover bra på dagen men för det mesta sover han bara små powernaps på en kvart eller så på dagen, utom när vi är ute med vagnen, då kan han sova 2 timmar (synd att man inte kan sova då bara...).
Bra tips finns på sidan VI föräldrar om sömnproblem.: http://www.viforaldrar.se/fraga-oss/somn/jag-ser-inget-slut-pa-alla/
Barn är olika o jag tror som de skriver där att "oftast är dessa barn nyfikna, smarta, livliga och känsliga små barn som tar in mycket av livet under dagen som de sedan bearbetar under natten...
Försök att låta henne ligga o gnälla på filten eller pläden och inte lyfta upp henne hela tiden, då vet hon att "mamma kommer"- ja, kan vara jobbigt, men ... gör ett försök. Mormor o morfar får ta henne tillhelgen när ni kommer så får ni vila... Puss o Kram
Mitt enda tips är att du ska göra precis det som känns rätt för dig. Jag har aldrig läst om alla dessa utvecklingsperioder utan jag har tagit allt som det kommit. Vissa perioder är barnet mer orolig och jag har tolkat det som ett ökat behov av närhet och följt mina egna känslor.
Det innebär att jag har sovit med mina barn i sängen när det varit det enda som funkat. Eller att jag haft dem i sjal/bärsele dagarna i ända för att de varit oroliga.
Isabel är bara 11 veckor och vet inte så mycket om omvärlden annat än att mamma och pappa är trygghet och säkerhet. Ge henne det du känner att du kan och orkar. Glöm aldrig heller att pappa duger minst lika bra!
Skicka en kommentar