v 35

Nu är jag i vecka 35 och igår var jag hos BM igen. Hon tyckte ju att kurvan började plana av så vi skulle ses nu igen och mäta magen. 31 cm var måttet och det ser bra ut. Fin kurva :) Jag ligger under genomsnittskurvan, så frågan är om det är en liten bebis i magen?! :) Fast jag har ju fått höra hela denna graviditet att jag har större mage.. Fast det är klart, den blir ju större fortare 2a gången :)

Blodtrycket var lågt och bra som jag haft hela tiden. Vi kände på huvudet som låg neråt och ruckbart. Bebisen verkar ha hittat en skön plats, ligger med ryggen åt vänster, rumpan uppåt och benen på höger sida av magen. Mycket sparkar långt ut nu. Hjärtljuden oxå bra, lite lägre nu.. Börjar tro att det är en liten kille den här gången :)

Det är 2 veckor kvar att jobba. Det känns skönt! Idag är jag dock så paj att jag inte förstår hur jag ska orka jobba en dag till. Väldigt tråkigt att man är så slut när helgen kommer. Jag går runt som i en dimma. Magen krånglar och huvudet känns tungt. Men som sagt, snart får jag vila och ta hand om mig på heltid. Kanske har mer ork för Isabel då oxå, vilket jag längtar efter!

Inte långt kvar..

Nu är det inte långt kvar. 6,5 vecka. 3 veckor kvar att jobba. Idag är en tuff dag, tarmarna gör förbaskat ont, inte kul när man har en liten acrobat där inne som vrider om dem lite extra då :) Men jag kämpar på! Ska iaf klara dessa 3 sista veckorna på jobbet! Sedan är det min tur att andas lite, och dona och fixa för bebben, det ser jag fram emot!!

I helgen var vi i Eskilstuna. Det var en skön helg och väldigt fint höstväder. Dock var jag bra trasig och vilade mycket. Önskar jag hade mer energi på helgerna när man vill umgås och ha det mysigt tillsammans. Var iaf på tjejkväll hos syrran. Mycket trevligt!

Nu är bebben ca 46 cm från topp till tå och väger runt 2,3 kg. Huvudets omkrets ca 23 cm. Hua, stort! :) Det är väldigt TRÅNGT i magen nu.

Lite fina bilder från helgen.

Att vara mamma

Det kan vara sjukt jobbigt. Svårt. Hur vet man när man gör rätt? Hur vet man hur man ska uppfostra? Hur vet man vart gränsen går?

Ena dagen läser jag hemskheter om familjer som har det sjukt jobbigt, om barn som inte mår bra. Och tänker, det viktigaste är att vi är friska och mår bra. Att vi har varandra. Sedan kommer en dag när man måste agera mamma. Vara den som bestämmer och uppfostrar, drar gränser. Då är den andra tanken som bortblåst.

Man kan väl inte strunta i uppfostran? Alla gränser som ska dras, allt man ska lära ut? Att sätta ner foten och säga att nu är det så här och sedan stå fast vid det hur än konsekvenserna blir? Nu står vi bland annat inför avslut med napp och välling. Och jag drar mig för det.. Hur orkar man som förälder ta dessa beslut? När det passar? Ta denna strid? Vi har stridit i hela Isabels liv om att få välling nattetid. Just nu har jag ju inte ens ork med mig själv och ändå ska jag orka vara mamma och ta hand om min tjej. Och fortsätta uppfostra.

Vissa säger men strunt i det, det löser sig. Men gör det verkligen det? Kommer inte mitt barn gå med napp i mun tills hon är 8? Ibland orkar jag helt enkelt inte vara mamma. Orkar inte vara den som måste vara stark. Som måste stå pall för allt. Hur gör man? Det finns så många starka mammor där ute som jag avundas. Vi måste alla ha en stor portion med tålamod! Jag hoppas mitt tålamod kommer tillbaka när bebisen kommer ut och min kropp och ork återgår till det normala.

Att vara mamma är underbart och en gåva, men samtidigt riktigt jäkla tufft!

Sprängfylld!

Jag växer och växer. Hela galet. Nu har magen pluppat ordentligt. Hur stor ska jag bli egentligen? 8 veckor kvar nu. Gah. Börjar kännas läskigt. Vill förbereda saker i hemmet och börjar så smått förstå att jag ska föda barn en gång till. På ons, om en vecka ska vi till Södertälje sjukhus på föreläsning. Ser fram emot att få "känna på" hur det sjukhuset känns, samt friska upp minnet på allt runt i kring värkar och förlossning. Funderar även en del hur vi löser Isabel. Tänk om jag måste åka in på natten? Då blir det nog till att knacka på hos grannen :)

Jag är i v 32 och det är riktigt trångt i magen. Mycket tryck och bök. Hela magen rör sig och det känns som om bebisen vill ut genom skinnet. Har jätte svårt att sitta halvlutandes på rygg och även ligga på rygg. Bebisen kommer på stora pulsådern. Blir yr och känns som om blodet pulserar i hela kroppen, hjärtat slår hårt.

Magen är mycket större den här gången och jag undrar om den i slutändan kommer vara ungefär lika stor som sist. Kanske den slår av på takten snart :) Hoppas! Förra gången kom den rejält slutet. Se här 2 bilder på skillnaden :)

Mage i v 30 med Isabel.

Mage i v 32 nu.