Vintertid

Fy fasen vilken morgon. Dumma vintertid, den ställde om allt. Hela morgonen har varit paj. Vi har sovit i omgångar hela familjen sedan 5.15 (sommartid). Usch! Vet inte om det beror på det eller utvecklingsfas eller vad, men Isa är supergrinig hela tiden. Gråter, gnäller och blir hysterisk så fort hon inte får som hon vill. Nu är hon ute med pappa för att sova lite i vagnen.. i detta härliga väder! :( Det gick inte att sova hemma.

Vi hoppas på ett bättre slut på den här dagen. Kanske blir vi alla glada av kalaset vi ska på! :)

Kalassöndag

Idag ska vi på kalas. 1 års kalas. Alla knoaddarna i mamagruppen fyller ju år under november månad, så vi har bestämt att vi ska ha ett gemensamt kalas. Ska bli kul att träffa alla, en del har jag inte sett sedan juni. Alla har ju blivit så stora nu.

Otroligt att vi är där redan, 1 år. Kändes väldigt avlägset när man såg andra mammagrupper ha kalas för sina barn.. Men nu är det vår tur! Det blir ett riktigt bullkalas!

Hon går!!

Nu har både jag och Jocke fått se, när hon på darrande ben tar sig fram. Hon gick flra steg igår kväll. Hon blir så glad själv oxå, alldelles uppspelt. Hon fegar dock fortfarande och väljer att krypa när hon ska ta sig fram. Vi får se hur fort det här utvecklar sig. En del barn går ju typ 4 steg i en månad.. Det är så coolt, för nu händer verkligen nya saker varje dag. Hon tänder och släcker lampan själv i vardagsrumsfönstret oxå. Vår stora tjej!

Helt otroligt vad glad man blir åt deras framsteg. Man blir helt lysrisk och vill bara skrika ut för världen! ha ha ha

Blogg, blogg, blogg..

Jag skriver ju denna blogg som en dagbok.. och för att uppdatera de som vill följa vårt liv och Isabels utveckling. Till exempel far- och morföräldrar. Men ibland undrar man ju hur många som läser? Och vilka? Får höra lite då och då från folk att de följer bloggen, vissa bli man verkligen förvånad över. Men det är ju kul. Kul att de som vill, läser om det jag har att säga.

Farmor och mormor till Isabel är ju flitiga läsare och kommentatorer :) och de finns andra med. Det är kul att få några ord skrivna av er.

Wow!

Idag släppte det! Det känns superkul att jobba. Känner att jag saknat det enormt! Det flöt på, saker gick smidigt. Jag pratade med kollegor, styrde upp mitt projekt, pratade med tryckeri och i slutet satt jag med original på ett klubbutskick. Fick en kick av att jobba med layout igen. Wow!

2 steg!

När jag ringde hem på eftermiddagen, var Jocke helt lyrisk. "Hon gick precis sina första steg!!!" Va?! skrek jag. Isabel tog sina första 2 steg, mellan fotpallen och Jocke. Det är ju typsikt, när inte jag är hemma. Men snacka om rys i kroppen när jag hörde. Vår underbara lilla tjej, som blivit så stor.

Angående förra inlägget, så måste jag skriva till några saker.. Vi säger, klappa händerna, hon klappar, vinka, hon vinkar, dansa, hon dansar, pussas, hon pussar.. :) Hon vet vart mun, näsa och navel är. Ja det finns mer! Hon kallar på bra med läragåvagnen, och snart går hon ju på egen hand!

Framsteg

Vår plutta har blivit så stor. Varje dag är det nya framsteg. Jag tycker Jocke beskriver det så bra i hans inlägg. Läs om det här.

Back on track

Så sitter man här. Som om tiden stått still. Ett år har gått och inget har förändrats, men ändå allt. Mycket har hänt både på hemfronten och på jobbet. Wedins är ett minne blott.

Det var inte svårt att komma in i det igen. Få upp pulsen. Känns kul, men väldigt pressande. Det är mer jobb än någonsin! Och man kommer få prestera rejält! Kommer jag klara det?

Kärlek

Jobbdags

Imorn är det dags. Då startar mitt nya liv, mitt jobbliv. Fast bara på halvfart. Jag ska jobba ons, tors och fre den här vecka. Detsamma nästa vecka.

Det känns spännnade. Som om jag ska göra något nytt, för första gången. Känner lite vemod för att min tid hemma med vår skrutta är slut. Nu kommer jag inte spendera så här mycket tid med henne någonsin. Sorgligt. Ändå längtar jag efter en vardag. Min vardag. Tror inte jag är anpassad för det här hemmalivet. Jag minns mitt inlägg i början, min oro över hur detta år skulle gå hemma. Med facit i hand kan jag ju säga att det har gått bra! :) he he Jag lämnar över stafettpinnen till Isabels far. Nu blir det han som får stå för påklädning, lunchmatning, torka kladd, sovlurar och allt där emellan. Det ska bli kul att se vad han tycker om hemmalivet.

Längtar även tills Isabel börjar på dagis. När vi får en vardag tillsammans hela familjen. Det blir nog mycket slit, men kul oxå. Jag tror Isabel kommer älska dagis! Hon kommer gå runt och pussa på alla :) ha ha ha

Väskor

Isabel älskar att tömma väskor! Särskilt skötväskan, med alla sina pinupplar.. Då kan hon sitta nöjd i evigheter och bara strö saker omkring sig.

Världens sötaste!

När Isabel hade sovit klart på förmiddagen gick vi in till J i sängen.. Hon satte sig mellan oss, formade munnen till plutmunn och började prata. Tittade på Jocke och böjde sig ner och pussade på honom :) sen fick jag oxå en puss.

Hon forsatte att klappa på honom, känna på näsan och pussade på honom hela tiden. Så söt! Som om hon förstod att han inte mådde bra. Till och med när han vände sig om och låg på mage med ansiktet åt andra hållt, klättrade hon upp på nacken och försökte nå fram och puss. Gullunge!

5 dagar kvar..

Idag har jag 2 sjuklingar här hemma. Isabel är fortfarande jätte snuvig och hostar mycket. Speciellt på natten. De 2 sista nätterna har inte inneburit mycket sömn för någon av oss. Igår gick Jocke hem från jobbet. Ont i kroppen, förkyld och mosig. Usch! Det här skulle ju vara en kul sista vecka för mig.. Icke. Dessutom är ju vädret rejält deprimerande idag. Regn, regn, regn.. grått, grått, grått. Jag sitter i lugnet och surfar och dricker kaffe. Skönt.

Nu är det 5 dagar kvar av min föräldrarledighet. Nästa vecka går jag in deltid.

Familjen

I helgen togs en av de få bilder vi har på oss 3 tillsammans. Det är alltid jag eller Jocke som håller i kameran. Får börja ge den till dem omkring oss, så kanske vi 3 fastnar på några fler bilder. Vore även skoj att ha ett par på oss på väggen här hemma.

Den här blev ganska fin, men Isabel tittar tyvärr på vattnet istället för på farmor :) Vi var ute vid havet, blåsigt och kallt.

Balansgång

Jag hör från andra mammor att deras män är borta mycket. En del reser i jobbet och en del hittar på saker med vänner etc. Då tänker jag vilken tur jag har som har en man som tillbringar så mycket tid med oss. Mig och Isabel. Så mycket han kan.

Jag umgicks idag med en kompis, vars man är borta väldigt mycket, på lite blandade saker, Ofta är hon arg och irriterad för hon får ta hand om sina 2 barn själv, alltid läggning etc. På helgen t ex kan han gå ut både fredag och lördag kväll. Jag säger till henne, att det skulle jag inte tolerera. Man är ju 2 som får barn, eller hur?

På vägen hem får jag ett samtal ev en inte så glad Jocke. De på jobbet skulle ut och käka och bowla. Varför ska inte du med då? frågar jag.. - Jag vet inte... ingen lust antar jag. säger han. Men det är ju vad du behöver, ha lite skoj! Jag har själv längtat bort idag, försökt bokat med en kompis om kvällsprommis. - Hmm.. ja jag kanske ska gå då. Men jag tänker jämt att du vill ha hjälp där hemma, du som är ensam med Isabel hela dagen, får jag till svar. Men gubben. Klart du ska gå! Ha kul!

Då undrar man ju vilka signaler jag ger? Jag skulle inte vilja ha honom borta för många kvällar i veckan. För det blir ganska tufft. Men vi båda behöver ju komma bort ibland. Jocke tänker gärna på andra i första handen. Men ibland måste man tänka på sig själv. Få ny energi.

Tuut tuut tuut

Isabel har börjat med nya ljud. Läpparna formas som en puss och sedan går hon på...låter som duu duu duu duu. eller bhu bhu bhu...eller tut tut tut. Ha ha hon låter så rolig! Sedan en vecka tillbaka är "pappa" även nåt som används flitigt. Jocke är superlycklig! :)

Och nu har andra tanden hunnit ifatt, så nu är det ett stort flin med 2 tänder man ser :) Vår kicka.

En bajsincident hände idag igen.. nähä?! :) Hon bajsade 4 ggr på förmiddagen idag. Så då tror man ju hon är klar för dagen. Men icke. Jag försöker ha henne naken liten stund dagtid, för att få lufta lite. Jag drog av henne allt när vi kom hem för middagsdags. Hon hann vara byxlös i typ 10 min, sedan hade vi en kaka på golvet. Hon satt och tutade med munnen och snackade med mig (som satt på toa..), sedan kröp hon närmre, då såg man en liten hög på golvet. ha ha Som tur är, lagom konsistens :) Nu har jag varit äcklig nog för den här bloggen! ha ha

Virus

Sedan förra helgen har jag haft ont i halsen. I svalget. Inte som vanligt halsont utan en konstig känsla, brännan, sandpapper, som sår i halsen. Jag blev inte sämre eller förkyld. Sen i torsdags började jag få ont på tungan.. det frätte på den vad jag än åt. I fredags stod jag nästan inte ut.

Sjukvårdsrådgivningen trodde på svampinfektion på tunga och svalg. Men sedan under lördagen blommade det upp blåsor på tungan, då visste jag att det var ett virus. För ett 1,5 år sedan hade jag halsmandlarna fulla av blåsor. Kunde knappt svälja på 1 vecka, det var outhärdligt! Doktorn sa åt mig att äta alvedon och ipren och läsa en bra bok. Jo tack du. Gurglade då även bedövningsgel. Måste säga att den här gången är det bättre. Fast det gör jäkligt ont på tungan. Nu är svalget mycket bättre. Men jag förstår varför jag drabbats av det, så sliten och stressad jag varit på sistone. Nu är det att försöka kurera hemma med gurgel, tabletter etc.

Tyvärr så har Isabel blivit förkyld igen. Stackare. Bara 2 veckor sedan hon blev frisk. Men jag tror på tänder. Hon dreglar så. Snuvar massor och hostade i natt. Gumman. Det tråkiga är att vi inte kan leka med några barn nu, min sista lediga vecka..

Bajsunge!

ha ha jag har precis varit och bytt värsta stankblöjan någonsin. FY! Jag tyckte jag hörde något inne i sovrummet (hon sov sedan kl 20) när jag kom in låg hon och kröp runt på vår säng (sover där numer..) och kollade upp på mig. Det luktade bajs i hela rummet! ...! Sen när brukar hon vakna och vara bajsnödig?! ha ha fattar noll.

Annars har hon lagt till sig med ny min och nytt ljud idag. På en gång när hon vaknade i morse formade hon munnen som putmun och utstöter läten som ohh, ooohhh.. och så höjer hon på ögonbrynen och blinkar sakta, så där sluter ögonlocken medvetet. Vilken busunge! Vad får de allt ifrån? Från ena dagen till den andra..

När vi åt middag ikväll, jag och Jocke, satt hon och käkade gurka (nya favoriten:) och rätt var det är så sätter hon upp händerna i vädret, handflaterna uppåt, som gesten "borta". (jag gör så ibland till henne) Och så lät hon så roligt, och gjorde så med händerna hela tiden. Såg så medveten ut. Vi skrattade så vi tjöt!! Gurkan var slut.. men Jocke hittade en bak i nacken på henne, där hon hade klistrat fast den ha ha ha.. Vad roligt det är med de små ibland!

Små saker

Jag och Isabel tog en promenad ute i höstrusket. Det är en skön känsla ute. Milt och luktar gott. Jag plockade med mig lite löv hem. Tänk vad små saker kan gör mycket! Jag mår betydligt bättre nu än innan vi gick ut. Nu sitter vi och myser vid bordet med höstljusen tända :).

Om ni inte..

..har lyckats höra Hanna Hedlunds låt än så är länken här från 4an i morse. Plattan släpps den 22a tror jag.. spännande och se hur de andra låtarna är. Den här gillar jag!

Fast å andra sidan..

..måste jag ju säga att vi har en väldigt stor och duktig tös numer.. Som är så medveten om saker redan (därav trotset oxå!).

Hon vill gärna sätta på och stänga av kranen själv när vi tvättar händerna. Lutar sig framåt och trycker näsan mot min och skrattar. Trycker ihop mitt och Jockes huvud när hon tycker vi ska pussas. Ser till att hon har någon som tittar och applåderar när hon är ute och går med läragåvagnen. Gillar att dela med sig av nappen, trycker in den i munnen på oss och smackar med läpparna.

Och som vanligt är hon den mest kelsjuka tjejen av alla!

Trots

Vår lilla tjej har blivit ett monster! :) 10 månadersåldern är inge kul. Hon gör allt som man inte får, lyssnar inte ett skvatt på mamma och pappa. Spelar ingen roll hur många gånger vi säger nej, eller blir arga.. hon struntar fullständigt i oss. Tittar på oss, nästan trotsigt och kryper fram och gör precis det vi sagt nej till. Gång på gång. Busunge!!

Sedan har hon hittat rösten. Sjunger, pratar och skriker så högt det går, så ofta det går. Ni kan tro att det var kul att äta lunch på R.o.o.m idag?! Nehe. Vad gör man? Jag får börja med öronproppar! Och vräkta från lgh kommer vi säkert bli!

Sömnen påverkas oxå av denna fas. Sover oroligt, drömmer, vaknar ofta.. Så sedan några nätter tillbaka sover hon mellan oss. Det hjälper lite, men av 160 cm upptar hon ca 70 cm själv, (hennes längd?!) sovandes på tvären. Jocke och jag får alltså ca 45 cm var att sova på. Hmm..

Måste erkänna att det känns lite skönt att börja jobba om 2 veckor. Lämna den här lilla galningen åt pappa :) he he

Jiihoo!

Idag är de fredag! Underbart! Äntligen en helg med lite mys. Vi hoppas på soliga dagar och att bara få vara. Underligt de där med att fast man spenderar tid med sin familj varje dag, förutom förra helgen, så längtar man efter tid tillsammans. Det ska bli så skönt att kunna göra annat än vad vardagen bjuder på. Som min kära sambo skrev, "..sugen på att promenera i fint höstväder. Dricka en kopp choklad på ett mysigt fik kanske. Se en bra film. Det finns ju massor vi kan göra. :)".

Nu går vi ut i parken och leker lite innan solen försvinner! Ha en skön fredg.

Vardag

Ibland känns det jäkligt skönt att jag snart börjar jobba igen. Vissa dagar vill man bara lämna över. Ska försöka njuta av de bra delarna så mycket som möjligt nu, sista veckorna. Det finns ju för- och nackdelar med allt.

Back in town

Tillbaka i stan och dyngslut! Pappa Jocke hade saknat oss massor. Nu är det nedräkning till helgen, familjetid! Andas! Känns som luften gick ur oss efter visning. Som gick ganska bra, flera intresserade, men tyvärr ingen budgivning än. Alla är skraja på grund av "världskrisen". Allt media skriver om varje dag.

Det var ju inte, som vi visste, den bästa tid att sälja nu. Allt drog ut på tiden och marknaden dök innan vi hann få ut annonsen. Som tur är har vi ett hem som vi trivs i och sitter inte i sjön. Vi får testa igen en annan dag :) Och än är inte veckan slut..